Att lita på Allahs plan

 Vi har små träffar för ungdomar ibland och för att få baraka brukar jag ha en liten påminnelse. Jag måste skriva ner vad jag ska säga för att komma ihåg det men brukar oftast prata utifrån minnet när jag väl håller lektionen. Det här är en liten påminnelse där två fina berättelser var målet med den, oftast är det dessa som barnen kommer ihåg och bär med sig. Berättelser är underbara att använda med unga som gamla. Kanske kommer detta någon annan till nytta. 

Profeten sa; ”Sträva att göra det som gynnar dig och sök Allahs hjälp och känn dig inte hjälplös.”

Livet är en förunderlig resa och var och en av oss skulle kunna skriva en bestseller utifrån vårt liv, om vi bara var tillräckligt bra på att skriva. Det finns inte en enda människa som inte går igenom svårigheter. Inte en enda människa vars liv är som en saga. Dessa prövningar är meningen med detta liv. 

Han som har skapat döden och livet för att sätta er på prov [och låta er visa] vem av er som gör de bästa gärningarna. Han är den Mäktige, Den som ständigt förlåter. 67:2

Som muslimer har vi något som icke muslimer inte har – vi tror på att det finns en mening med allt. Det finns ett syfte och en plan.

VI HAR inte skapat himlen och jorden och allt som finns däremellan för ros (skoj) skull. 21:16

Ibland kan det vara svårt att förstå varför något sker men vet att det finns ett syfte och att i slutet ska det gå de troende väl i händer – om det så inte är förrän man når Paradiset.

När Faraon såg sina trollkarlar gå emot hans order och han förstod att hotet från Moses var verkligt. När han hotade med blodbad åt Israels folk vad var det Moses sa?

Moses sade till sitt folk: "Anropa Gud om hjälp och stå fasta [i prövningen]! Jorden är Guds; Han ger den i arv till den Han vill av Sina tjänare. Den slutliga segern tillhör dem som fruktar Gud." 7:128

Allt det ovan var egentligen bara en intro till de två berättelser jag ville dela med er.

Den första är om en kvinna som blivit prövad på ett sätt som fick henne att fråga Profeten Dawod i hans domstol; ”Är Allah rättvis eller är Han orättvis mot sina slavar?” Dawod frågade kvinnan om hennes historia. Hon berättade att hon stickar och säljer sina varor på marknaden för vinsten köper hon nytt garn och mat till sina barn. Det hon får in ger bara föda för dagen men det är så de överlever. När hon var på väg till marknaden kom en fågel och tog påsen med stickningen och hennes tråd och flög iväg. ”NU har jag ingenting att sälja på marknaden och inget att ge till mina barn. Så är Allah rättvis eller är Allah orättvis?”

Allah är den som bestämmer allt och hon ifrågasatte denna händelse som satte henne och hennes barn i svårighet. Medan hon stod där kom några män in med kassar fulla av guld som de placerade framför Dawod. ”Det här är sadaqa till Allah så ge det till den du önskar och anser behöver den mest.” sa männen. Det var första gången Dawod såg männen så han frågade om deras historia. ”Vi är handelsmän som seglade på havet för att komma hit. En storm förstörde vårt segel och vi var utelämnade på havet. Vi kunde inte styra vår båt och havets vågor bestämde vår väg. Så vi gjorde dua och svor att om Allah skulle ge oss en väg ut skulle vi ge bort vår last för Hans skull. Det dröjde inte länge förrän en fågel flög förbi med en påse full av garn och annan tråd. Vi lagade vårt segel och nu är vi här uppfyller vår ed till Allah.” Dawod tittar nu på kvinnan och frågar henne samma fråga som hon ställde, ”Är Allah rättvis eller är Allah orättvis till sina tjänare.” Sedan gav han henne påsarna med guld.

Vi har en Herre som skickar sin hjälp på olika sätt i olika former med Sin visdom. Vår obligation är att inte ge upp hoppet. Vi måste lita på Allah och söka Hans hjälp. Är det inte det vi ber om i varje bön? I varje fatiha? ”Iyyaka nabodo wa iyyaka nastain – Dig tillber vi; och Dig anropar vi om hjälp!” Låt oss inte glömma det. Det är Allah vi ska be om hjälp. Lita på Honom och be Honom om hjälp och Han ska hjälpa dig.

En annan liten historia om Allahs plan kommer från en man bland tabieen som hette Abo Bakr al-Ansari. Den är återberättad av Ibn Rajab. Abo Bakr hade ont om pengar och en dag var han ute i Mecka för att leta efter mat istället fann han en påse med ett pärlhalsband i. Han tog med sig den hem. Senare fann han en man som letade efter sitt pärlhalsband. Abo Bakr bad honom beskriva det och sedan återlämnade han halsbandet. Mannen hade utlyst en stor hittelön men Abo Bbakr vägrade ta emot något. Hur kunde han ta emot pengar för något som inte var hans till att börja med? Dagarna gick och Abo Bakrs situation i Mecka blev inte bättre. Inget jobb och inga pengar så han gick på en båt för att söka försörjning någon annanstans. Båten hamnade i en storm och många drunknade. Abo Bakr höll fast vid en träbit och flöt i land på en ö. Han hittade ingen så han satte sig i en moske och läste koranen. Folket älskade hans recitation så de frågade om han kunde undervisa dem mot betalning. Tiden gick och Abo Bakr ville nu ge sig av igen men det ville inte folket som fått stor nytta från hans kunskap. För att få honom att stanna erbjöd de honom giftermål med en flicka som nyss blivit faderlös.

På bröllopsnatten kommer flickan in och Abo Bakr höjer sina ögon men när han når hennes hals tar han ner sitt huvud och brast i gråt. Flickan och folket blir helt förskräckta. Var det något fel på bruden? Abo Bakr säger nej det är halsbandet på hennes hals som fått honom att gråta. ”Det halsbandet fann jag på Meckas gator,” sa han. Folket utbrast i takbir och sa, ”Vid Allah, det halsbandet tillhörde hennes far. Vi har hört honom göra dua i denna moske för att hans dotter skulle gifta sig med den gudsfruktige man som han träffat på Meckas gator.”

Under hela Abo Bakrs resa kunde han inte veta att hans resa var i respons till en faders dua för sin dotter. Hans resa hade ett mål från början. Fattigdom förde ut honom på havet, stormen förde honom i land och kärleken från folket förde honom till mannens dotter.

Historien är full av såna här historier, nutida som dåtida – där man inte förstår varför en sak händer förrän långt senare men med varje prövning med varje vändning så lär vi oss något. Om vi tar stegen mot Honom så kommer Allah ge en öppning. För Han ger en utväg till de som fruktar Honom

Gud visar var och en som fruktar Honom en utväg ur [alla svårigheter]

och försörjer honom på ett sätt som han inte kan förutse; och den som litar till Gud behöver inget annat [stöd]. Gud når alltid Sitt syfte [och] Gud har fastställt ett mått för allt. 65:2-3

och inte bara det...några verser senare säger Allah till oss;  

 Och för den som fruktar Honom skall Gud utplåna hans dåliga handlingar och öka hans belöning. 65:5