Hemskolning

Det finns så många olika sätt att hemskola på och ingen familj är den andra lik. Våra barn är olika och hur de lär sig på bästa sätt och vad som fungerar i den egna familjen gör det unikt. En sak som de flesta hemskolare har gemensamt (tror jag) är ett brinnande intresse för sina barns lärande. Att inte gå den traditionella vägen med vanlig skola är det få som gör. Om vi ser till Sverige, innan lagen ändrades, så handlade det om max 100 familjer trots det så motarbetades dem till den grad att det är i stort sett omöjligt idag.

Många jag pratar med (även lärare) tänker först att det måste vara så svårt att lära sina egna barn men hemskolning är ett sätt att leva och då anpassar man sig. Går man in i tjat och gnat rutinen som det kännas kring läxor måste man tänka om och prova något nytt. Hemskolning är friare än skola då det är ni som väljer vad ni vill lära er, hur och när.

Man måste våga prova nya ideér för att hemskola, inte vara rädd för att "göra fel" och inte hamna inte i fällan att jämföra sig med fina formuleringar och mål i skolplanen! Jag jämförde mina barn med dessa ofta och nu i efterhand ser jag att jag inte skulle behöva oroa mig det minsta. Alla barnen har hoppat in i olika årskurser; åk 2 (fick till och med hoppa över en klass), åk 7, åk 9 och gymnasiet och de har klarat sig bra. Precis som andra barn i skolan så har de svagheter och styrkor som är personliga.

Få barn i skolan lär sig tänka självständigt utan man gjuts in i en form där tankegången är väldigt lika. Man brukar oroa sig för att hemskolade barn indoktrineras men jag skulle vilja påstå att hemskolade barn tänker friare. Vi lever inte i en by på 10 personer längre utan i en global värld där det inte går att stoppa in barnen i en bubbla. Barn är nyfikna av sig själva men skolan kan faktiskt ta döda på motivationen till att lära sig. Många barn vågar inte säga vad de tycker. Något som min äldsta i gymnasiet förvånats över är att många elever är rädda för att gå emot gruppen. De vågar inte ha en åsikt utan rättar in sig efter någon annans åsikt som självklart är politiskt korrekt.

Jag började utbilda mitt första barn när han var 3 år och hemskolade från och till under 13 år under den tiden lär man sig mycket tillsammans med sina barn. Det finns olika sätt att hemskola och några som jag använt mig av är;

Eklektisk hemskolning 

Där man blandar en uppsjö av olika sätt i sin hemskolning. Man har vanliga textböcker men även friare sätt till inlärning eller kanske till och med "unschooling" för vissa ämnen eller tider. De flesta hemskolare världen över använder denna form. Då man med tiden finner sin egen väg och plockar det som fungerar från det olika inriktningarna. 

Skola hemma

Det här är precis så som det låter. Du kör skola hemma med fast schema och faktaböcker och arbetsböcker. Ett sätt som väldigt snabbt blir tråkigt, tjatigt och understimulerade. I klasser med många elever är detta ett måste många gånger men för hemskolare med begränsat antal barn tycker inte jag att det är det bästa alternativet. Positiva med denna metod är att du har allting klart, följer du böckerna så lär sig barnet allt det ska och när det ska läras in. När man börjar hemskola är det till stor hjälp! Med tiden hittar man egna lösningar. 

Unschooling

Denna går ut på att du låter barnet följa sina intressen och se hur de lär sig under resan. Man litar fullt ut på barnens egna drivkraft att vilja lära sig. Motivation är en stark drivkraft till lärande. Den som inte vill lära sig kommer inte att lära sig är något jag lärt mig. Hur många barn har inte du stött på som är skoltrötta? Och ibland sker det bara efter några år i skolan. Hur blir man trött på kunskap? På att utvecklas? Barn måste se en mening med det de lär sig, för en del är det viktigare än andra, när man unschool blir allt viktigt då barnets eget intresse bestämmer lärandet. 

Jag tror att denna metod passar perfekt på barn som är enormt nyfikna, som älskar att läsa, experimentera och testa sig fram i livet. Mitt äldsta barn är så och för honom har det fungerat bra.

Eller barn som blivit totalt omotiverade (kanske efter några år i skolan) kan detta vara ett sätt att komma tillbaka in i lusten att lära sig igen.

Eller barn som har svårigheter i vissa ämnen då det kan ge bättre självförtroende. Att känna att man kan lära sig något fastän man inte presterat bra i skolan. 

Ett av mina barn fick fria tyglar då hen hade svårt i många "traditionella ämnen" och svårigheter i ex. matematik blev till tårar. När vi hemskolade var det inga problem att låta hen få lära sig på andra sätt och sätta matteboken åt sidan. Vi använde matte i vardagen och skapade mattesituationer. I hemmet jämför man sig med själv medan i en klass kan samma svårigheter få självförtroendet att vackla, vilket hen fick erfara senare men då fanns redan tryggheten om att man duger ändå med hemifrån. "Det gör inget om jag inte kan allt i matte eftersom jag är så duktig på annat." När hen fick fria tyglar resulterade det i att hen lärde sig japanska, upptäckte en konstnärlig talang och skrev många intressanta och bra texter på sin blogg - både på engelska och svenska. 

Många tänker nog att barnen kommer slösa bort hela dagarna framför spel eller tv tittande vilket en del unschoolers anser är ok. För min del var det här vi föräldrar kom in i bilden. Vi måste leva med barnen och inte bli en person vid sidan av. Vi kan locka barnen till diskussioner, strewing, samlas kring en dokumentär, baka, laga mat, städa, återvinn, odla, gå promenader, museum, betala räkningar, be barnen om hjälp att planera inköp och räkna med kataloger. (Apropå det - sitt inreda sitt drömrum med IKEA katalogen är en favorit. De får en given budget (eller inte men de måste ha med kostnad för rummet) och sedan rita upp skalenligt på ett papper samt klistra fast alla möbler och saker de valt. Ha ett A3 ark så får alla bilder plats runtomkring rummet.) 

Klassisk 

Denna metod bygger på en metod från medeltiden och man använder 5 redskap för att lära sig; reason, record, research, relate och rhetoric. Här är en bok i ämnet för den intresserade. Det jag har använt från denna stil är tidslinje i historia som vi haft synlig på väggen. Man ritar upp en tidslinje för perioden man jobbar med sedan får barnen skriva in viktiga händelser vartefter de läser om dem. Vi gjorde en med Israel - Palestina konflikten till exempel. Även "copywork" med ahadith eller koranverser för att träna upp handstilen - den här sidan har mycket färdigt som är bra. Man fokuserar även mycket på kommunikation. De lär sig texter utantill vilket vi muslimer gör med quran. Så en del delar av denna metod finns naturligt för oss. 

Charlotte Mason

Denna kvinna ansåg att barn inte bara är tomma bägare redo att fyllas med kunskap utan de är individer som även förtjänar respekt. Barn ska få leka, skapa och vara involverade i det riktiga livet och lära sig utifrån det. De som följer hennes teori tar promenader i naturen, går på museum, lär sig geografi, historia och läser mycket "living books" där dessa ämnen får liv. Det är något jag använt mig av; att läsa högt för mina barn och välja böcker utifrån vad vi diskuterar i de andra ämnena. På så sätt får barnen flera olika sätt att förstå och greppa ett ämne och kunskapen går in på ett helt annat sätt. Tycker även mycket om delen med naturpromenader och att få barnen att stanna upp och reflektera när de besöker naturen. En bok i nature study kan bli så fin. 

Multiple Intelligences

Denna teori bygger på att alla är intelligenta på sitt sätt och bästa metoden för att lära sig är när man använder sina styrkor istället för sina svagheter. Som hemskolare så lär man känna sina barn ganska fort och ser hur de lär sig på bästa sätt. Alla barn måste inte göra på samma sätt. Jag har haft barn som lärt sig läsa genom att skriva ett helt kollegieblock (eget initiativ), sida upp och sida ner med alfabetet samtidigt som hon rabblade ramsan a b c. Hon skrev av böcker, bok efter bok och lärde sig läsa själv, när hon kom till en bokstav hon inte kunde så läste hon ramsan a b c igen och kopplade ihop syn med ljud på ett väldigt intressant sätt. När hon började 3:an i Sverige så var läraren väldigt imponerad av hur duktig hon var på att ljuda då många som lärt sig läsa hemma tydligen inte gör det. Självlärd! Ett annat barn ville inte skriva för hand men vid 4 års ålder kunde hon skriva ord på datorn utan problem. Olika vägar men samma mål. 

Min egen väg

Vägen till lärandet kan ske på så många olika sätt men det är resultatet som är det viktiga. Eftersom vi alla har olika roller att spela i ett samhälle så kommer vi även ha olika fallenhet. Att nå sin personliga fulla potential är det som borde vara målet och inte att stöpa oss alla i samma form. 

Ibland kan all kunskap som barnen ska ha kännas överväldigande men de första åren handlar det mest om att lära sig läsa, skriva och räkna. Träna på dessa saker på så många olika sätt ni kan så har ditt barn fått en stabil grund och ni behöver inte oroa er för att barnet missar något i svensk skola de första 4 åren (minst). Låt barnet läsa om allt, gör en blogg och låt barnet skriva olika typer av texter till olika mottagare och för olika saker. Vill du ha en islamisk inriktning så gör; En efterlysning på Josef när han försvann från sin far, en faktatext om hijrah från Mecka, en nyhetsuppläsning om orkanen som drabbade Hoods folk osv. Ha faktaböcker framme som ni läser tillsammans, gör experiment, gör kroppen i barnet storlek och klistra in olika organ. OBS! Matteböcker underlättar mycket då mängdträning faktiskt behövs för att grunderna ska sitta ordentligt (min åsikt och erfarenhet. Slarva inte även om barnet är väldigt duktig och snabb.) De här böckerna har jag alltid tyckt sett kul ut åt yngre barn. Favoritmatematik är inte så rolig men barnet får mycket träning och finns i olika nivåer beroende på barnets nivå. Jag tycker inte om Mattesafari/borgen böckerna fast de är populära. 

Ha en högläsningsbok som ni läser ur varje kväll. Jag älskar verklighetsbaserade berättelser då får man in extra kunskap om ett ämne som man jobbar i de andra ämnena på naturligt sätt - Strimmor av hopp - koncentrationsläger i Ryssland och kommunismen, Barnen från Frostmofjällen - Sverige har haft fattigdom och hur kan vi överleva om vi inte importerar mat?, Alex Dogboy - om att växa upp utan föräldrar, gatans värld och knark, osv. Så här skrev något av mina barn (tror han var 11år då) om boken "Strimmor av hopp":

Boken, Strimmor av hopp, handlar om en 16- åring flicka vid namn Lina, hennes lillebror Jonas och hennes mamma, Elena. De blev bortförda av NKVD män 1944. De har bara med sig varsin väska med packning. Det är många på tågen. De får en hink av gråsoppa nästan varje dag. Det finns ett litet hål vid väggen i tåget, där alla bajsar och kissar ner på spåret.
Deras pappa finns med i en av tågen men hamnar i fängelset. Dom stannar vid en by där de bor över vintern. Dom får jobba hårt. Elena och Lina får gräva gropar från morgon till kväll.  Andriys, Lina och Jonas vän, hjälper dem med sno mer mat och ved så de inte dör. Senare fortsätter dem att åka längst upp i norr, till Laptevhavet, med NKVD männen. Dom får dela in sig i grupper och jobba hårt. Lina, Jonas, Elena och deras kompisar hjälper till och bygga en hydda av spillvirke där dem bor hela vintern.  Tusentals folk har dött för det inte finns tillräckligt med mat och inga läkare. En del fryser ihjäl.  Elena dör av hunger där efter några veckor. Senare mer än 10 långa år åker Lina och Jonas tillbaka till hemlandet, Lettland. Lina träffar Andrius igen och gifter sig med honom.Många saker i boken är sanna: Det var krig i Ryssland, Finland och Tyskland. NKVD förde bort människor dem inte tyckte om till fångläger. Människorna fick jobba hårt för det fick dom lite mat. 300gr bröd och kanske någon potatis. Många dog. Josef Stalin dödade 20 miljoner. 

Vi har aldrig följt något tidsschema utan jag har jobbat mer utifrån mål. De visste att vi jobbade under förmiddagen med olika saker på olika sätt. Ibland fritt och ibland inte. När du lär ut i hemmet har du klarat av det skolan gör på en hel dag under några timmar men det betyder inte att du slutar undervisa! Alla tillfällen blir aktiva tillfällen till lärande. 

Nedan ser ni en period då barnen jobbade väldigt självständigt i 5 veckors perioder. Jag hade en baby och det underlättade när barnen visste vad som förväntades varje dag. De fick ganska tidigt ta eget ansvar för hur och när de skulle jobba. 

Lapbook om kroppen när dottern närmade sig puberteten.

Olika engelska planeringar ett och två  Barnen har skrivit i dokumenten en del men ni ser upplägget. Hade två barn som fick samma läxor. Vi körde 5 veckors schema med 1 vecka ledigt. Jag gjorde klar planeringen för 5 veckor sedan var det bara för barnen att följa den :) väldigt smidigt och för just de här barnen var det väldigt givande. Barn som tycker om att jobba efter tydliga mål och se slutet varje dag är detta perfekt. Har andra barn som inte skulle tycka om det här upplägget. 

Svenska planering 

SO om reklam  Lite nostalgiskt då jag kommer ihåg hur de gjorde en reklamsnutt om ett tuggummi som löste problemet med dålig andedräkt. 

islamplanering