Julaybib

Julaybib – namnet var ovanligt och betyder ”kortväxt”, ungefär som en dvärg. Han var även damim som betyder ”ful”, ”missbildad” och ”med ett motbjudande utseende”. Men, ännu värre än allt detta var att han inte hade någon familj. Han tillhörde ingen och ingen ville ha honom. Bara för att han inte hade någon familj var det inte heller någon som hjälpte honom när han blev retad, och ingen som skyddade honom eller försvarade honom. Man kan undra om någon skulle kunna tycka om Julaybib? Skulle den här illa omtyckta mannen någonsin bli gift?

Människorna han levde med var elaka mot honom. Men en dag kom Islam till Medina, staden där Julaybib bodde, och då blev han en av ansar – hjälparna. Profeten Muhammed (Allahs frid och välsignelser vare med honom), visste att Julaybib, såsom alla andra vuxna, ville gifta sig, så med honom i tankarna gick han till en av ansar och sa:

”Jag vill att er dotter skall gifta sig.”

”Åh, vad underbart och välsignat, O, Allahs Profet! Vilken fröjd!”, svarade mannen.

”Jag vill inte gifta mig med henne”, sa Profeten (Allahs frid och välsignelser vare med honom).

”Vem skall då gifta sig med henne, O, Allahs Profet?” frågade mannen.

”Julaybib”, svarade Profeten (Allahs frid och välsignelser vare med honom).

Mannen svarade:

”Jag skall prata med min fru”, och så gick han iväg.

”Allahs Profet vill att vår dotter skall gifta sig”, sa mannen till sin fru.

Frun blev glad och svarade:

”O, vilken utmärkt ide!”

”Men han vill inte gifta sig med henne, han vill att Julaybib skall gifta sig med henne”, sa mannen.

Frun svarade:

”Julaybib? Nej, aldrig Julaybib! Nej, vid Allah, vi skall inte gifta bort henne med honom.”

Mannen var precis på väg tillbaka till Profeten (Allahs frid och välsignelser vare med honom) för att berätta för honom vad hans fru hade sagt, när dottern kom. Hon hade hört sin mammas ogillande, och sa:

”Vem har bett er att gifta bort mig?”

Mamman berättade för henne om Profetens (Allahs frid och välsignelser vare med honom) förslag. När dottern hörde att det var Profeten (Allahs frid och välsignelser vare med honom) som hade kommit med förslaget sa hon:

”Vägrar ni att lyda Allahs Budbärares önskan? Ta mig till honom, för han kommer inte med min undergång.”

Den här unga kvinnan förstod Islam och vad som krävdes av henne som muslim. Finns det något bättre som man kan göra än att följa det som Allah och hans Budbärare (Allahs frid och välsignelser vare med honom) vill? Vi vet inte namnet på henne, men vi vet att hon gjorde såsom det står i Koranen:

”När Allah eller Hans Budbärare har bestämt något är det inte rätt av den troende mannen eller den troende kvinnan att göra som de vill vad gäller dem själva. Och den som inte lyder Allah och Hans Budbärare, har redan, uppenbart, gått vilse.” (Koranen al-Ahzab 33:36)

Det sägs att den unga kvinnan läste ayan-versen- för sina föräldrar och sa:

”Jag är nöjd och underkastar mig det som Allahs Budbärare säger är gott för mig.”

Profeten Muhammed (Allahs frid och välsignelser vare med honom) hörde när hon läste versen ur Koranen, och bad därefter för henne:

”O, Herre, ge henne gott i överflöd och gör inte hennes liv fyllt av problem och svårigheter.”

Den unga kvinnan blev bortgift av Profeten Muhammed (Allahs frid och välsignelser vare med honom) med Julaybib, och de levde tillsammans tills Julaybib dog.

Men hur dog Julaybib? Ja, han åkte iväg en dag med Profeten (Allahs frid och välsignelser vare med honom) och några andra sahaba på en expedition. Under resan stod ett slag mot mushrikuun – månggudadyrkare. När slaget var över frågade Profeten Muhammed (Allahs frid och välsignelser vare med honom) sina sahaba:

”Saknar någon av er någon?”

De som saknade någon berättade vilka; de gav namn på vänner och släktingar. Profeten (Allahs frid och välsignelser vare med honom) frågade grupp efter grupp samma sak. Den sista gruppen han frågade sa att de inte saknade någon. Då sa Profeten Muhammed (Allahs frid och välsignelser vare med honom):

”Men jag saknar någon, jag har förlorat Julaybib. Leta efter honom på slagfältet.”

Männen letade och hittade honom till slut bredvid sju mushrikuun – månggudadyrkare. Alla sju hade han dödat innan han själv dog.

Profeten Muhammed (Allahs frid och välsignelser vare med honom), gick fram till honom och sa:

”Han dödade sju och sedan dog han? Den här mannen är från mig och jag är från honom.”

Han sa samma sak två eller tre gånger till. Profeten Muhammed (Allahs frid och välsignelser vare med honom) tog Julaybib i sina armar, och det sägs att Julaybib aldrig hade haft en bättre säng än Profetens (Allahs frid och välsignelser vare med honom) armar. Julaybibs kropp tvättades inte; ingen som har dött som martyr tvättas. Profeten Muhammed (Allahs frid och välsignelser vare med honom) grävde själv en grav åt Julaybib och lade honom i den. Tänk dig att den här mannen, Julaybib, som ingen hade tyckt om och som hade blivit retad för att han inte såg ut som alla andra, var så älskad av den bästa bland oss, Profeten Muhammed (Allahs frid och välsignelser vare med honom).