Mod - en avslutande canvastavla

Eftersom det är lov snart så åker en del av barnen iväg och det kanske blir lite uppehåll med pysslet några veckor...förhoppningsvis kommer det några nya flickor nästa termin.

Som sista tema valde jag MOD som jag skrivit en del om här. Där kan ni läsa fler tips om saker att ta upp och prata om. Jag tror det är viktigt att utgå från barnens värld..vad är mod för dom? En flicka sa direkt att Modig (disneyfilm) hon är modig:) Hur då? Jo hon vågar gå in i skogen och hämta en pil fastän hon är rädd och hon vågar ta hand om hennes mamma fastän hon är björn. Ok, bra! Hur definierar vi mod?
Det jag har kommit över är, "MOD är att göra det som är rätt även när det är svårt." Med det här i åtanke kan mod behövas i många olika situationer i allt från att ha på sig slöja till att hjälpa någon i nöd.

Vi ska även vara medvetna om att shaytan gör allt för att vi ska känna rädsla och backa undan från det goda.

[3:175] Djävulen [ingav dem att varna er]; han vill injaga [i er] fruktan för sina förbundna. Ni skall inte frukta dem - frukta Mig, om ni är troende! 

Eftersom jag vänder mig till flickor var ett kvinnligt exempel från seerah passande.

Ghazziyya bint Jabir ibn Hakim även kallad Umm Sharik, var ett offer för de otrognas vrede och hämnd. Hon accepterade islam tidigt och började genast kalla kvinnor från Quraish till sanningen i hemlighet, utan att bry sig om den tortyr som hon kunde bli utsatt för. Nyheten kom ut till Quraish och de sa; ”Enda anledningen till att vi inte torterar dig är utav respekt för din släkt. Det enda vi kommer att göra är att skicka dig tillbaks till dem.” Hennes släkt svor att de skulle tortera henne. De satte henne på den sämsta kamelen av alla utan vatten och mat. När hettan var som värst, mitt på dagen, lät de henne vara utan skydd från värmen. När tre dagar gått erbjöd dem henne vatten men endast om hon tog avstånd från islam. Hon brydde sig inte om dem, det enda hon gjorde var att peka med sitt finger mot himlen. Så helt plötsligt fann hon en dryckespokal nära sina läppar. Efter hon druckit klart hängdes den tillbaks i himlen. Tre gånger skedde samma sak. När hennes släkt upptäckte att hennes läppar var våta, förundrades dem och frågade; ”Åh Allahs fiende, vart har du fått vatten ifrån?” Hon svarade; ”Det är levebröd från Allah!” De gick för att kontrollera sina vattenbehållare och allt var i sin ordning. Därefter sa de; ”Vi vittnar om att din Herre och vår är En.” De accepterade alla islam och emigrerade senare till Medina. Må Allah vara barmhärtig mot Umm Sharik som spred Allahs ord på ett perfekt sätt.

Hennes mod låg delvis i att våga sprida islam trots ett överliggande hot men även modet att stå på sig och lita på Allah.

Hur kan man tala om mod utan att nämna Omar ibn Khattab?

Omar blev muslim sex år efter Muhammeds profetskap. Omar var då runt tjugosex år gammal. Muslimernas antal var ännu inte stort.

Det finns berättat att Profeten gjorde en du’aa’ innan Omar blev muslim. Denna löd: ”Åh Allah, stärk Islam med den som Du älskar mest av dessa två män: Omar ibn al-Khattab eller Abo Jahl ibn Hisham.” Och: ”Åh Allah, stärk Islam med Omar ibn al-Khattab speciellt.” Anas, en av Profetens kompanjoner, berättade att tre dagar efter att Hamzah konverterat till islam gick Omar ut med ett svärd i högsta hugg. En man från Bani Zuhrah mötte honom och frågade:

”Vart skall du gå, Omar?” Omar svarade: ”Jag vill döda Muhammed.” Mannen sa: ”Hur skall du klara dig undan från Bani Hashim och Bani Zuhrah (två stammar som skyddade Profeten) efter att du har dödat honom?” Omar sa: ”Jag kan bara tro att du har konverterat.” Han sa: ”Ska jag berätta något häpnadsväckande? Din svåger och din syster har blivit muslimer och övergett din religion.”

Omar gick hem till sin syster. Hon hade besök av en man vid namn Khabbab. Dem satt och reciterade Surah Ta-Ha. När Khabbab hörde att Omar närmade sig gick han och gömde sig. Omar steg in och sa: ”Vad var det för mumlande jag hörde?” De svarade: ”Ingenting, vi pratade bara lite.” Omar frågade: ”Kanske har ni konverterat?” Omars svåger svarade honom: ”Omar, tänk om sanningen inte finns i din religion!” Omar vände sig mot honom och slog till honom hårt. Omars syster knuffade bort Omar från sin man, men då slog Omar till även henne så att hon började blöda. Systern sa argt: ”Tänk om sanningen inte finns i din religion? Jag vittnar om att det inte finns någon gud värd dyrkan utom Allah och att Muhammed är Hans slav och Budbärare.”

Omar var en av få som kunde läsa, så han sa, ”Ge mig det som ni läste så att jag får läsa det.” Hans syster svarade honom: ”Du är smutsig, och ingen läser det utan att vara ren, så rena dig, gör wudoo’.” Omar ställde sig och gjorde wudoo´ varefter han tog skriften och läste ur Surah Ta-ha tills han kom fram till ayah fjorton:

”Jag är Allah! Ingen gudom finns utom Jag. Dyrka Mig därför och förrätta bönen för att minnas Mig!”


När Omar hade läst färdigt sa han: ”Visa mig vägen till Muhammed.” Orden fick Khabbab att komma fram från sitt gömställe och han sa: ”Var glad, Omar! För jag hoppas att du är svaret på den du´a som Profeten gjorde på torsdagsnatten: ”Åh Allah, stärk Islam med Omar ibn al-Khattab eller Ámr ibn Hisham.”

Omar gick mot Arqams hus där Profeten befann sig. Vid dörren stod Hamzah, Talha och några andra Profetens kompanjoner. Hamzah sa: ”Detta är Omar. Om Allah vill gott för honom kommer han att bli muslim, men om Allah vill annat kommer det inte bli lätt att döda honom.” Profeten var inomhus och fick uppenbarelser. Han kom ut då Omar kom och sa till honom: ”Du kommer inte att ge upp, Omar, förrän Allah besöker dig med vanheder och straff, såsom han besökte Walid ibn Mughirah!” Omar svarade: ”Jag vittnar om att det inte finns någon gud värd dyrkan utom Allah och att Muhammed är Hans slav och Budbärare.” Efter det ropade muslimerna ”Allahu Akbar! ”så högt att det hördes i hela Mecka.

Muslimerna hade länge blivit förtryckta och trakasserade. När Omar omfamnade islam ville han genomgå samma svårigheter som hans bröder och systrar fått genomlida. Omar berättar, ”När jag omfamnade islam kom jag att tänka på Profetens ärkefiende, Abo Jahl. Så jag gick till min farbror, Abo Jahls hem och knackade på hans dörr. När han kom ut till mig berättade jag för honom att jag konverterat till islam. Han tog avstånd från mitt beslut varpå han slängde igen dörren framför mitt ansikte.” Det här var ingenting så jag gick vidare till en annan av Quraish ledare. Jag kallade ut honom och han kom. Jag sa samma sak till honom som jag sagt till min farbror, han besvarade mig på samma sätt, varpå han stängde dörren i mitt ansikte. Jag sa, ”Det här är ingenting, muslimerna blir slagna men jag blir inte slagen.”

En man sa till mig, ”Vill du att folket ska känna till ditt accepterande av islam?” Jag sa, ”Ja.” Han sa, ”När folket har samlats vid al-hijr gå till den och den, en man som aldrig kan hålla en hemlighet, och säg till honom, bara er i mellan, ’Jag har konverterat, ’ för det är sällan han håller en hemlighet.”
När jag kom fram var folket redan samlade vid al-hijr. Jag sa så att endast jag och han kunde höra, ”Jag har konverterat.” Han sa, ”Är det sant?” ”Ja”, svarade jag. Han skrek ut så högt han kunde, ”Ibn al-Khattab har konverterat.”

Männen sprang fram till mig, jag började slå dem och dem slog mig medan folket samlades omkring oss. Min morbror frågade när han fick syn på folksamlingen, ”Vad är det där för samling?” Någon sa, ”Omar har konverterat.” Han ställde sig upp på al-hijr och visade handflatan av handen, ”Jag hjälper min systers son.” Dem skingrades bort från mig. Jag ville inte att muslimerna skulle utstå slag om inte även jag fick utstå detsamma, så jag sa, ”Det som hänt mig är ingenting.” Jag gick iväg till min morbror och sa, ”Din hjälp är inte accepterad”, därefter fortsatte jag att slå och bli slagen tills Allah stärkte islam.

Omars konvertering var en stor seger för islam. Muslimerna som tidigare dolt deras dyrkan kunde nu gå ut och dyrka Allah i den Heliga Moskén.

Som avslutning fick flickorna göra en canvastavla med ord som skulle uppmuntra dem till att bli bättre. Som symbol på tavlan gjorde vi en fjäril efter att jag berättade om mannen som ville hjälpa en fjäril.

För att visa mod måste man bli rädd...

Lärdomar från pysslet

Hade jag gjort om pysslet så hade jag låtit barnen själv välja mål..vad de vill bli bättre på. Min dotter ville bli bättre på att baka men den iden sågade jag och sa åt henne att fokusera på ett karaktärsdrag, nu i efterhand så hade ju målet med bakning säkert funkat bra..för när man själv får välja från hjärtat så kämpar man mer för att uppnå resultat. Det skadar ju inte heller med en duktig konditor o hemmet:)

Canvastavlorna handlades billigt från dollarstore
Skumgummibokstäver från kontoret.se
När bokstäverna var fastklistrade målades de över med vanlig väggfärg. För att göra sländan/fjärilen så använde vi schabloner som duttades med lim för att glittret skulle fastna. Sen duttades det lite till för mer glitter.