torsdag 12 november 2015

Resan till Taíf

I Shawwal tio år efter profetskap styrde Profeten stegen mot Ta’if, för att sprida Islam till en av de närliggande stammarna. Till fots gick han och hans friade slav Zayd bin Haritha till Ta’if som låg ungefär 60 km bort från Mecka. 

Han spenderade några dagar i Ta’if i hopp om att hitta någon som skulle intressera sig för islam. Alla klanledare visade sig otrevliga och arroganta när han förklarade hans kall och bad dem om hjälp. Istället uppmuntrade dem barnen, slavarna och andra invånare att kasta stenar på de två, Profeten Muhammed och Zayd. Tillslut var de tvungna att fly från staden hals över huvud, medan stenar haglade över dem. Profeten blödde så mycket att blodet rann längst hans ben, Zayd gjorde vad han kunde för att skyla honom men blev själv skadad i huvudet. Det gick så illa att Profeten till och med tappade en tand. De slutade inte jaga dem förrän de sprungit tre till fyra km bort från staden. 

De sökte skydd i en av de många fruktträdgårdarna. Profeten satte iväg mot Mecka igen när han fick se ett moln som bar på ängeln Jibril. Med Jibril fanns en annan ängel. Jibril förklarade för Profeten att Allah hade skickat bergens ängel till honom och att ängeln skulle göra som han befallde. Bergens ängel sa: ”Åh, Muhammed, jag är här för att göra som du säger. Valet är ditt. Jag kan krossa Ta’ifs folk mellan två kullar om det är din önskan.” 
Men Profeten var inte ute efter hämnd. Han sa: ”Nej, jag hoppas att Allah skall bringa fram ett folk från dem som endast skall dyrka blott Allah, utan att associera några partners med Honom.”

Så trots att folket i Taíf behandlat honom illa valde han att förlåta dem och hoppades att de en dag skulle bli muslimer. Och vet du vad...det blev de!

För mer detaljerad version tryck här

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar